...och förbättrar...

Härlig respons på förra inlägget, tack för att Ni tittade in!

Detta lilla avtryck i cybervärlden kommer handla om variationen i träningen...

Den senaste tidens träningslyrik som jag läst har

i mångt och mycket handlat om knepen att på så kort tid som möjligt

blir så stark, smidig eller få så mycket kondition som möjligt, intressant!

Jag kommer inom de närmaste blogginläggen berätta om vad 10-20-30 är för något men först:

Variera din runda för bättre resultat!
Det finns två starka skäl till att variera övningarna på gymmet eller löprundan.

1. För det första är det den mentala delen, det blir ju såklart

en smula långtråkigt att springa samma runda dag ut och dag

in. Ibland kan det vara roligt för att jämföra tiden, men för att

hålla motivationen uppe är variationen en viktig nyckel.

(Den bästa träningen är den som blir av)

2. Kroppen och musklerna är så smarta att om man kör samma

gymövningar hela tiden vänjer de sig vid dessa och man får inte

ut maximal effekt av träningen.

När det handlar om löpning kan man ju dels variera mellan olika

rundor men också se till att man är ute på en varierad runda,

med andra ord är det aldrig fel att kasta in några goa backar

på din vardagliga och släta asfaltslöpning.

Detta om detta, nu väntar sömn för snart är det dags för stakintervaller!

Blir inga bevingade ord från genomtänkta författare denna gång

utan det får kort och gott räcka med:
"Variation förnöjer och förhöjer"

// Tomas

Dessutom förstår jag inte vad alla okopplade hundar gör i skogen...

Men vi börjar med polisen,

för under en av mina senaste inlinesturer i det Kungälvska landskapet

körde jag rakt in i en poliskontroll.

I vanliga fall tänker man ju till lite extra i dessa fall,

men just den här gången kände jag mig ganska lugn.

Inte för att jag på något sätt är säker på vad maxhastigheten för

inlines på cykelbanor är,

men innan jag hunnit fundera över detta var jag mitt i polisens kamerasikte...

När jag närmade mig de två kvinnliga poliser som mätte min hastighet ropade en av dem:
- 18 kilometer i timmen!

- Det är inte för fort va, frågade jag?

- Nej för sakta, skrattade den andra önskade god fortsättning på dagen.

Får passa på att njuta av dessa kommentarer för de är ju inte helt vanliga när det handlar om fartkontroller...

Nu till de livsfarliga hundarna och vi börjar med följande bild:

Och nu följer förklaringen:
Det hela utspelar sig när jag snart ska springa in på den sjunde kilometern av totalt cirka 18.

Som Ni ser är det en något märklig sväng strax under "sjuan" på kartan

och det var just där som mina löparplaner ändrades.

Jag hade sedan länge velat ta reda på vad som döljer sig längs denna ödsliga grusväg,

men jag fick inget svar den här gången heller.

Precis när jag börjat bege mig ut på upptäcksfärden längs vägen möts jag av en best till hund,

Stor, svart och troligtvis totalt livsfarlig helt utan någon husse eller matte i närheten.

Därav tog jag tillflykt genom en snabb helomvändning och fortsatte

istället på den mytomspunna Bohusleden som slutar (eller börjar) i Strömstad.

När jag påbörjat min resa längs denna stig kom nästa hot,

två hundar till, två, men små och med husse...

Han lyckades dessvärre inte hålla styr på dem utan när jag sprang förbi hoppade den ena mot mig

och jag som var så nöjd över att redan ha flytt från en annan hund.

Hur skulle detta sluta, jo med en orienteringsliknande färd över stock och sten genom

bottenlösa lerpölar. Trots oansvariga hundägare slutade det med andra ord i succé!

För att stå bättre rustad inför nästa hundmöte ska jag lyssna till den

Amerikanske författaren Henry David Thoreaus ord:

"När en hund jagar dig, vissla på den."

Tack för nu, imorgon blir det innebandy!

// Tomas